Målet med Value2Sea projektet er at identificere forbedringsmuligheder i ØKS transportkæder ved anvendelse af nye teknologier, logistik- og transportkoncepter (bl.a. dry-ports) til gavn for miljø og trængsel på en økonomisk bæredygtig måde. Forbedringsmulighederne identificeres gennem analyser, beregninger, simuleringsmodeller m.v. baseret på indsamlede data fra aktører og eksterne kilder samt vidensindsamling fra andre projekter og forskningsresultater. Resultatet vil være bedre beslutningsgrundlag for både aktører og myndigheder med hensyn til igangsætning af konkrete tiltag. Resultaterne tilpasses til ØKS- regionale forhold så modeller og koncepter understøtter en mere bærdygtig intermodal og multimodal logistik og transport både lokalt og regionalt. Projektet er gennemført i perioden 1/9-2019 til 31/8-2022 i tæt samarbejde mellem Svenske, Norske og Danske partnere og er støttet af Interreg ØKS. Projektets overordnede resultater er primært kommunikeret gennem artikler, indlæg på konferencer og netværksmøder samt LinkedIn
I det følgende vises de främsta resultatet för projektets hovedaktivitet 3. Resultaten delas upp i fyra delar bestående av:
(1) skifte till intermodala transporter
(2) effektivisering och bättre kapacitetsutnyttjande
(3) miljøvenlige drivmidler samt
(4) dryport-operationer.
Den inledande del kring skifte till intermodala transporter innefattar bland annat komponent kring digitaliseringen och dess påverkan för att flytta över transport till intermodala transportlösningar, samt hur flexibilitet i hamnar och transporter mellan hamnar och dryports kan påverka skiftet.
Därefter täckes de resultat kring effektivisering och kapacitetsutnyttjande från aspekter, så som tomcontainer positionering och aspekter kring information för att minska påverkan från störningar och på så vis bibehålla en hög effektivitet av transporterna. Herefter præsenteres en studie om skift til mere miljøvenlige drivmidler med det formål at mindske miljøpåvirkningen og de overvejelser det medfører. Slutligen ges resultaten kring dryports som en viktig del för intermodala transporter för att minska kapacitetstrycket i hamnar. Här lyfts bland annat tjänster och trender för dryports som viktiga resultat.
En omställning av dagens godstransporter till intermodala transporter är en viktig del i arbetet för att uppnå godstransporter med lägre miljöpåverkan. Tidigare forskning har visat på barriärer för denna omställning kopplat till godsflödet, så som distans och volym, och kopplat till de intermodala transporterna, däribland svårigheter med övervakning av gods och pålitlighet för att nämna några. Kopplat till Value2Sea har digitaliseringen inom transportindustrin identifierats som en möjlig faktor för att lösa vissa av dessa barriärer. Huvudresultatet visar att kontexten av flera involverade aktörer inom intermodala transporter ger varierande uppfattningar kring digitala verktyg och teknologier. De olika uppfattningarna skapar i sin tur som ett hinder för digitaliseringen i intermodala transporter. Se mere information i artiklen “Can digitalization mitigate barriers to intermodal transport? An exploratory study” som er skrevet i forbindelse med projektet.
Med ingång kring hamnens vikt för intermodala transporter undersöktes hur flexibiliteten i hamnar kan uppnås. Detta är ett viktigt steg i hur intermodala transport kan göra sig mer attraktiva för transportköpare i jämförelse med vägtransport, enligt tidigare nämnda barriär kring svårigheter med pålitligheten.
Nyligen har händelserna och effekterna av dessa faktorer på global ekonomisk verksamhet och därmed containerhamnlogistik intensifierats av COVID-19-pandemin. Att ha flexibilitet i hamnlogistik är viktigare än någonsin för att kunna navigera i osäkerheter, speciellt nu efter COVID-19. Studien syftar till att utveckla ett konceptuellt ramverkför att fånga olika dimensioner av containerhamnens logistikkapacitet. En konceptuell ram, baserat på litteraturen, har tagits fram och den visar strukturen för olika kapacitetselement och samspelet mellan logistiktriaden av transport operatörer, hamnoperatörer och logistik service providers. Studien visar fyra dimensioner av hamnlogistikkapacitet, nämligen seaside interface, plattform, landside interface och system-wide perspektiv. Det föreslagna ramverket ger insikter som motsvarar de logistiska triadroller och interaktioner inom systemet för att förstå osäkerhetsegenskaper, bedöma olika kapacitetselement och identifiera potentiella drivers för att bygga flexibiliteten. Se mere information i artiklen “Managing supply chain uncertainty by building flexibility in container port capacity: a logistics triad perspective and the COVID-19 case” som er skrevet i forbindelse med projektet.
Med fokus på information för att minska påverkan från operationella störningar, visar resultatet från en annan studie i projektet hur den koordinering som sker på daglig basis påverkar hanteringen av störningar. Koordinering med fokus på information, i stället för buffrar i form av gods eller tid, påverkar informationen när en störning påverkar transporterna. Genom resultatet i denna studie, ges förståelse för hur intermodala transporter etablerar koordinering som påverkar dess förmåga att hantera störningar via information och på så vis kan uppnå mindre påverkan från störningar och en ökad pålitlighet. Se mere information i artiklen “Operational Coordination in Intermodal Hinterland Transport as Support for Managing Operational Disruptions – An Information Processing Perspective” som er skrevet i forbindelse med projektet.
Den viktiga delen för skifte till intermodala transporter kring ökad eller bibehållen effektivitet, behandlas mer i detalj nedan i rapporten och även i koppling till dryports som en möjlig lösning för de intermodala transporterna i anslutning till hamn.
Den containerbundna handeln har under de senaste årtionden ökat signifikant och idag sker 90% av all internationell handel med hjälp av maritima transporter. En av det största utmaningarna med containerbunden sjöfart är tompositionering av containers, vilket idag utgör en ansenlig del av de totala driftskostnaderna för intermodala transporter. Tompositioneringen av container är främst en följd av den globala obalansen i världshandeln där den största delen av tidigare forskning har fokuserat på. Däremot, lyfter denna rapport upp regionala aspekten.
Den första studien kring tomcontainer positionering ökar förståelsen kring hur tompositionering av containrar kan minskas på regional och lokal nivå i Sverige. Studien identifierade två drivkrafter, nio barriärer och fjorton möjliga lösningar för minskad tompositionering av containrar för aktörerna involverade i intermodala transporter. Ytterligare diskuteras samband mellan de olika lösningarna som kan få en positiv effekt tack vare varandra. Link til 1-pager om studiet. De två resterande studierna kring tomcontainer positionering tar ett transportköparperspektiv respektive ett rederiperspektiv kring minskning av tompositionering av containerar.
Studien som tog ett transportköparperspektiv beaktade tre aktörsgrupper: importörer, exportörer och speditörer. Fyra drivkrafter (öka vinsten, minska kostnad för tompositionering, öka tillgängligheten på tomma container och miljöaspekten), fyra åtgärder (street turns, återanvända container internt, torrhamn och samarbete) och sju hinder identifierades (container ownership mismatch, timing mismatch, trade imbalance, spot shipments, ansvar för tompositionering, brist på transparent information och location mismatch). Dessutom har tre effekter av hur Covid-19-pandemin har påverkat ECR identifierats. Bland åtgärderna var street-turns den mest använda åtgärden bland de intervjuade företagen och ses som en av de bästa metoderna för att minska ECR för transportköpare enligt tidigare forskning. Hinderna, som container ownership mismatch, location mismatch och trade imbalance, är svåra att eliminera men i denna studie drogs slutsatsen att samarbete och transparent information bland transportköpare är nyckelfaktorer som kan minska hindernas påverkan. Denna studie har visat att vissa transportköpare arbetar för att minska tompositioneringen medan andra inte är inblandade i att minska tompositioneringen. Dessutom har speditörer visat sig spela en viktig roll för att minska tompositioneringen blandtransportköpare, främst på grund av sin kunskap inom hantering av containertransporter men också eftersom de har stora kundbaser. Även om transportköpare vidtar åtgärder för att minska tompositioneringen, finns det fortfarande utrymme för förbättringar. Link til 1-pager om studiet.
Studien med fokus på rederier presenterar en modell för tompositioneringsprocessen bestående av fem olika aktiviteter, och utforskar användningen och relevansen av olika nyckeltal för tompositionering. Påverkan av COVID-19 på rederiernas tompositionering av container analyseras, och sex olika strategierna för att reducera tompositionering undersöks med avseende på effekt och genomförbarhet. Resultaten indikerar att rederierna styr tompositioneringen av containrar genom en serie av sammankopplade och iterativa aktiviteter, samt förflyttar containers tommaför att möta ett containerbundet export-eller importbehov. Användningen av nyckeltal för att vägleda och utvärdera tompositioneringsprocessen är högst begränsade inom industrin då många aktiviteter fortfarande utförs manuellt och fokus inte främst liggerpå tompositioneringen i sig, vilket minska möjligheten att bedöma rederiernas prestation. Vidare framhåller resultaten hur komplext tompositionering är och indikerar att de olika strategierna bidrar till att minska tompositionering på många olika sätt genom att överkomma olika obalanser i containertransportkedjan. Link til 1-pager om studiet.
De ovan presenterade resultaten kring tompositionering av containrar visar indikationer på likande barriärer och lösningar för olika aktörer involverade i intermodala transporter. Detta ökar förståelsen kring hur tompositionering kan lösas och täcker flera aktörers perspektiv. Denna förståelse hjälper aktörer inom intermodala transporter att ta beslut om hur deras tomcontainerhantering ska hanteras. Resultaten visar dock att involveringen av samma aktörsroll i en modal transportkedja kan variera, vilket skapar problem att skapa en lösning för alla kedjor utan pekar på att man först måste skapa en förståelse för rollerna i varje specifik kedja.
Två studier i projektet har fokuserat på information kopplat till störningar i de intermodala transporterna för att öka transporteffektiviteten. Den ena studien fokuserar realtidsinformation för hanteringen av störningar i transporter mellan hamn och kunder. Den andra studien tittar på intermodala transporter mellan hamn och kunder och fokuserar på hur koordineringen mellan aktörer påverkar informationen. Litteratur kring hamnens inlandstransporter har tidigare huvudsakligen tagit ett hamnperspektiv gällande operationella störningar, till exempel förseningar eller trängsel, och saknar därför förståelse för hur information i realtid kan bidra till hantering av störningar utanför hamnen. Därför är syftet med artikeln att utforska information i realtid för störningshantering av vägtransporter inom hamnens inland. Resultaten visar förbättringspotential vid störningshantering genom att tillämpa information i realtid. Främst belyser resultaten problem kopplat till upptäckt av störningar som försvårar för hanteringen av störningar. Dessutom, genom att ha ett fokus på realtidsinformation för störningar på transportflödet, snarare än störningar i omgivande miljö av transportaktiviteterna, begränsades hanteringen av störningarna. Artikeln avser att bidra till transporter i hamnens inland genom att bredda förståelsen för hantering av operativa störningar genom användning av information i realtid. Se mere information i artiklen "Real-time information for operational disruption management in hinterland road transport" som er skrevet i forbindelse med projektet
Intermodala transporter, jämfört med användning av endast väg, i hamnens inlandstransport involverar många aktörer och aktiviteter som ökar den operationella osäkerheten. Syftet med den andra studien är att undersöka informationens roll, genom ett informationsbearbetningsperspektiv, för operativ koordinering för att stödja hanteringen av störningar vid interintermodala inlandstransporter. Resultaten ger insikter om hur aktörerna använder informationsbehandling kring koordinering för att få mindre påverkan från störningar. Studien ger insikter till transportchefer i att förbättra hantering av störningar genom att förstå rollen av bearbetningen av information i realtid för koordinering i interintermodala inlandstransportlösningar. Ytterligare ges bidrag för störningshanteringen utförd med hjälp av information från den dagliga koordineringen via ett informationsbearbetningsperspektiv i motsats till det dominerande fokus i koordineringslitteraturen kring koordinering på strategisk nivå. Se mere information i artiklen “Information on Resource Utilisation for Operational Planning in Port Hinterland Transport” som er skrevet i forbindelse med projektet.
För att möta ökade fraktflöden genom sjöhamnar är ett högt resursutnyttjande inom inlandstransporter av avgörande betydelse. Men olika perspektiv på resursutnyttjande skapar problem med användning av information för operativa beslut för hamnens inlandstransporter. Två olika perspektiv har studerats i två olika studier.
Syftet med den första studien är att undersöka användningen av information relaterad till resursutnyttjande för operativ planering av godstransporter i hamnens inland för att öka resursutnyttjandet. Resultaten visar att användningen av information om resursutnyttjande i operativa beslut kring godstransport i hamnens inland är begränsad och saknar ett fullständigt systemperspektiv. I stället för information om uppmätta parametrar används vanligtvis olika typer av uppskattningar av effektivitetsparametrar (inklusive resursutnyttjande) för den operativa planeringen. Information om uppmätta indikatorer måste kombineras med annan information för att uppnå en effektiv nivå av resursutnyttjande, annars kan det generera felaktiga antaganden om utnyttjandegraden. Se mere information i artiklen “Information on Resource Utilisation for Operational Planning in Port Hinterland Transport” som er skrevet i forbindelse med projektet.
Den andra studien fokuserade på kapacitetsutnyttjandet i sjöfartsindustrin och hade för syftet att skapa en bättre förståelse för sjöfartsindustrin för att utforska förbättringsmöjligheter för fartygsoperatörer. Resultaten av studien visar att den planerade nivån på kapacitetsutnyttjandet skilde sig mellan linjesegmenten eftersom deras kundpreferenser och kostnadsstruktur skiljer sig åt. Container-och feederoperatörer strävar efter ett högre nivåutnyttjande jämfört med RoRo-och RoPax-fartygsoperatörer. Tolv faktorer som begränsar fartygsföretagens förmåga att uppnå den önskade användningsnivån identifierades i studien. De vanligaste faktorerna är branschegenskaper som säsongsvariationer, handelsbalanser och schematiska egenskaper. Dessutom identifierade studien också 14 strategier som företag kan använda för att öka kapacitetsutnyttjandet, såsom engagemang mellan kunder och fartygsoperatörer. eller justera rutter och avgångsfrekvens till förändrade efterfrågeförhållanden. Resultaten av studien kan användas som en ritning för sjöfartsbranschen om hur man kan öka kapacitetsutnyttjandet. Se link til en 1-pager om studiet samt link til præsentation.
Carbon Footprint-foranstaltninger inden for transport såvel som andre områder har fået øget interesse rundt om i verden med indførelsen af de strategiske udviklingsmål [sdgs.un.org/goals]. Drivhusgasemissionerne fra vejtransport er vokset støt i EU med mere end 100 % fra 1990 til 2000, og et mindre fald i 2000 forventes at stamme fra corona-nedlukningen rundt om i verden.
[www.eea.europa.eu/ims/greenhouse-gas-emissions-from-transport]
Nationale fremskrivninger viser, at selv med de foranstaltninger, der i øjeblikket er planlagt i medlemsstaterne, vil emissionerne fra indenlandsk transport først i 2029 falde til under 1990-niveauet, mens emissionerne fra international transport (luftfart og søfart) forventes at fortsætte med at stige [www.eea.europa.eu/ims/greenhouse-gas-emissions-from-transport]
Nogle kunder er begyndt at efterspørge mere miljøvenlige drivmidler såsom HVO diesel (Hydrogeneret vegetabilsk olie) som reducerer emissionen af kuldioxid med 90% i forhold til traditionel diesel. Det er godt for miljøet, men er i Denmark i store træk dobbelt så dyrt som almindelig diesel (aug. 2022). Det giver samtidig en ekstra udfordring rent planlægningsmæssigt, idet prisforskellen er så stor at mange kunder vælger den almindelige diesel. Hvorledes det skal håndteres i praksis afhænger af om kunderne kræver en 1-til-1 håndtering af HVO transporter eller de kan leve med en gennemsnitsbetragtning. Hvis kravet et en 1-til-1 løsning opstår der reelt set 2 forskellige transportbehov: miljøvenlig versus almindelig. Herved bliver ruterne sværere at planlægge og det må forventes at det fører til flere tomkilometer, hvilket naturligvis ikke er i hverken de miljøbevidste kunders eller miljøets interesse I gennemsnitsløsningen skal transportøren alene dokumentere at fordelingen mellem miljøvenlig og almindelig transport svarer til det som kunderne betaler for.
Samme udfordring gælder for de stigende ønsker fra kunder om at transportører sender en CO2-specifikation efter afsluttet transport. Ruter kan planlægges på mange måder, og afhængig af udfaldet vil fordelingen af kørte kilometer ændre sig og dermed ændre det miljøimpact som påføres de enkelte kunder. Udfordringen er ikke løst i dette projekt, men en af deltagervirksomheden har fået et bud på en model gennem et masterprojekt.
För att underlätta en övergång till intermodal inlandstransport har lösning via dryports föreslagits. För att uppnå en sådan övergång är hanteringen av operationella störningar med stöd av information avgörande för att säkerställa effektiva transportkedjor i hamnens inland. Därför var syftet med en studie att undersöka effektivitetspåverkan av information för hantering av störningar i hamnens inlandstransporter via en dryport för att skapa förutsättningar för effektiva interintermodala inlandstransporter. Tre informationsscenarier konstrueras från studieobjektet för att kartlägga effekterna för hantering av störningen av en tågfördröjning till torrhamnen från hamnen. Simuleringsresultaten visar att resursutnyttjandet av de lastbilar som levererar containers från torrhamnen till mottagare kan ökas med information kring förseningen för störningshantering. Eftersom de flesta tidigare studier kring interintermodala lösningar för hamnens inlandstransporter har fokuserat på störningshantering i direkt samband med hamnar bidrar denna rapport med insikter till inlandsdelen vid användande av en dryport. Bidraget från denna studie, till logistik- och transportchefer, ligger i den ökade förståelsen för vilken information som behövs, beroende på vilka effektivitetseffekter som är av betydelse för deras logistikkedja. Se præsentation af studiet på en LRN konference.
En annan studie fokuserade på fördelarna med dryport ur ett försörjningsflödesperspektiv. Resultaten påvisar att aktörerna är medvetna om fördelarna som försörjningskedjan får genom att använda dryport, men fokuserar på sin egen verksamhet snarare än hela försörjningskedjan. Studien är ett bra exempel på samarbete mellan aktörer för att uppnå gemensamma mål. Se mere information i artiklerne “Dry ports: research outcomes, trends, and future implications” samt "Outcome-Driven Supply Chain Perspective on Dry Ports” Sustainabilitysom er skrevet i forbindelse med projektet.
Den sista studien kopplat till dryport fokuserade på tjänster erbjudna av dryporten och deras förmåga att förbättra individuella aktörers mål. Med dessa insikter kan man föreslå en konfiguration av dryporten som har mest fördel för aktörerna. Resultaten visar att bastjänster är viktiga för att etablera operationer. Dock, ytterligare värdeadderande tjänster och kundorienterade tjänster ger extra fördelar för aktörerna både från ett finansiellt och miljömässigt perspektiv. Majoriteten av svenska dryports utvecklar deras tjänsteportfolio mot en bredare värdeadderande och kundspecifika tjänster enligt kunders efterfrågan. Vissa tjänster blir överflödiga på grund av höga kostnader och låg efterfrågan. Det scenario som ger bäst konfiguration var det som innehöll ett brett utbud av bastjänster till värdeadderande och kundorienterade tjänster. Se præsentation af studiet på en ICMST konference.
I det følgende vises de främsta resultatet för projektets hovedaktivitet 4. Digitalisering i den maritime forsyningskæde anses som en afgørende faktor for at fastholde og udbygge maritim transport i ØKS regionen. Store mængder data genereres gennem hele transportkjeden og det er vigtigt at anvende denne informasjonen mere effektivt, ligesom effekterne av digitaliseringen påverkar personal och arbetssätt ombord på fartyg samt andra aktörer i havnesystemet. Endvidere vil vi undersøge hvilken betydning udvalgte teknologier har på udvikling af miljövänligt och ekonomiskt hållbara transporter.
I arbejdspakken har der været gennemført en lang række projekter i samarbejde med industripartnere. Formålet har været, at undersøge, udrede og teste mulige løsninger og tiltag der kan fremme transport på tværs af regionen på en grøn og effektiv måde. Denne afrapportering følger op på de mange resultater og erfaringer der er skabt i projektets løbetid. Vi har opdelt afrapporteringen ift. de enkelte led i værdikæden:
Omkring logistiksetup er der gennemført en undersøgelse af muligheden for indførelse af lager med det formål at reducere omkostningsniveau og miljøpåvirkning. Udgangspunktet var en analyse af varetransporter som viste, at lastbiler i gennemsnit kun udnyttede kapaciteten med 67%. Link til 1-pager om studiet. Endvidere er det undersøgt hvilke varer der er bedst egnet til lagerføring og hvor store mængder skal der være på lagerne samt indkøbsstørrelser for at sikre en god udnyttelse af lager og transport kapacitet.
I studiet er der gennemført omfattende analyser af afsætningen af varer på de forskellige ruter og der udarbejdet ABC-analyser på bl.a. mængder og antal bestillinger. Desuden er der gennemført detaljeret cost-mapping af omkostninger i flowet. Analyserne har ledt til løsningsforslag og anbefalinger til implementering af nye styringsprincipper og systemer til økonomisk optimal indkøbs- og lagerstyring og der er udarbejdet forslag til indretning og styring af warehouse. Link til 1-pager om studiet.
Endeligt er der arbejdet med at øge gennemsigtigheden i de økonomiske konsekvenser i værdikæden ved at fokusere på muligheder og metoder baseret på digital Inter-company trading.
Udover de 2 studier er der også undersøgt muligheden for at optimere terminaldrift og gatefunktionen med højgrad af digitalisering og automatisering af booking og checkin/out funktion for at reducere mødetiden for kunden, Dwell Time, optimering af digitale samarbejde med havnen, og reduktion af turnaround time for skibene ved ankomst og afgang til søs.
Læring og konklusion på dette arbejde kan relateres til resultaterne på følgende måde:
Hos projektpartneren Hirtshals havn har der været flere studier inden for havnedrift og udvikling samt digitalisering af forretningsprocesserne.
Et studie har undersøgt muligheden for indførelse af overvågning af alle indfaldsveje til havnen. Formålet var, at undersøge hvordan havnens vedligehold og drift kunne optimeres ved at få et bedre billede af det reelle slidt og forbrug af veje, udstyr og hvilke områder bruger anvender på havnen hvornår. Undersøgelse fokuseret på videoovervågning og vision kontrol af adgangsveje og udstyr for at kunne korlægge slidt og forbrug, men det vise sig, at værdien ikke stod mål med investering. Dog viste undersøgelse, at det vil være fordelagtig at fokuser på vision kontrol ved terminalen, da dette kunne være grundlaget for en effektivisering af terminaldrift. Der blev udviklet en simuleringsmodel som kunne test forskellige senarierne af trafikstyring ved de 8 gates og måden bemanding skulle være for at få trafikken afviklet hurtigst muligt samt hvilke måder forskellige transport kunder kunne styres bedst muligt ind til terminalen. Der blev teste forskellige måder yarden kunne styres, enten som en fælles yard for flere rederier eller opdelt til forskellige rederier. Simulering vist, at det var muligt at afvikle trafikken mere effektivt og reducere tiden trafikken skal ankommet til terminalen ned til en time før afgang og samtidigt reducere færgerne tid i haven med 15 min. Sidst men ikke mindst viste simulering, at det er muligt at minimere areal til yardfunktionen ved en fælles yarddrift frem for en opdelt. Dog er forudsætning at en redsign af yard og digitalisering af terminaldriften.
I et andet studie er muligheden for at optimere digitale forretningsgangen i havnen undersøgt ifm. terminalområde og gatefunktionen i samarbejde med Fjord Line. En kritisk kommentar fra revision ifm. havnens årsregnskab har været, at der mangler sikkerhed for at indtægterne er retvisende, da det er rederiren selv der indgivet til havnen. Ud af havnens samlet indtægten udgør rederierne 70% og denne usikkerhed var udgangspunktet for projektaktiviteten. Analysen undersøgt teknologier der kunne understøtte bedre datafangst og deling af data samt integration af forretningsprocesser med samarbejdspartner. For at sikre relevansen af studiet deltog også fjord Line. Analysen belyste problemstilling fra begge sider af havnen og samarbejdspartner. Resultatet af projektet var udkast til et nyt design af et smart port i IT-løsning, hvor fokus var på datafangst fra terminal og gates ved terminalområdet og digital integration af forretningsprocesser. I dag er det Fjord Line som bemander de 8 gates der er på terminalen, men ved at overgå til vision kontrol af gatene vil det kunne reduceres til en. Den mere omkostning som investering medførte kunne nemt inkluderes i havnens tariffen, med en lille pris forøgelse. Netop dette at investering i vision kontrol af gates og de nye forretningsmuligheder var grundlagte for næste projektet. Med mulighed for, at drive en god forretning af terminalen, hvem skulle så drive denne? Skulle det være havnen selv, et rederi eller en tredje part? Hvis det nu var muligt at ligge opgave ud til tredje part vil det betyde, at havnen ikke ville komme i en situation hvor de vil kunne blive anklaget for konkurrenceforvridning, og rederierne (havnens kunder) kunne købe sig til denne ydelse. Dermed vil det være lettere for et rederi, at starte op i Hirtshals, da det ikke er en opgave de skal varetage/etablere og drive, men blot kan købe sig til. I one-pageren "Fjord Line's Digitalisering af Port Operations" ses en kort beskrivelse af et delprojekt .
Det blev klart under projektforløbet at havnen havde en klar grøn strategi for udvikling af det grønne skifte, men at den ikke var tilstrækkelig understøttet af den digitale strategi. Flere projektaktiviteter har konkluderet, at værdien og gevinsten ved digitalisering af havnens aktiviteter er vigtigt, og mange delaktiviteter har fokuseret på bidrag til havnens videreudvikling af både forretningsstrategi og IT strategi. I one-pageren "Smart Port Systems" ses en kort beskrivelse af et delprojekt.
Smart Port Systems". Case Hirtshals Havn
Identification of optimization potential through a digital strategy and enabling technologies at Hirtshals Havn
Læring og konklusion på dette arbejder kan relateres til resultaterne 4a og 4b på følgende måde:
Hos projektpartner Arctic Import er der gennemført 2 vigtige studier inden for redesign af import og eksport af vare i norden, og udvikling af logistik- og distributionsmodel der er mere miljøvenlig og konkurrencedygtig.
I det ene studie er der designet og testet en logistik- og distributionsmodel med det formål, at reducere omkostningsniveau og miljøpåvirkning (eco-efficiency) ved salg af varer til udkantbyer i Norge. EKsempelvis er mulighederne for at eksportere varer fra Danmark til Norge via søtransport over vestkysten sammenlignet med transport via østkysten og Oslo samt med lastbil via Sverige. I denne forbindelse er det interessant at vide, hvor langt op på Norges vestkyst søtransport er rentabelt og miljøvenlig, før et skifte til landdistribution til slutkunden er nødvendig. Link til 1-pager om studiet.
Når virksomheder står over for at skulle beslutte om de skal gå ind på et nyt marked og sælge de vare de har i deres sortiment, er det ofte svært at fastlægge hvad er markedstørrelsen og hvad vil profitmargin være der kan forventes. Skal de så også være miljøvenlig, som er behov i dag, bliver opgaven ikke letter. Der findes ikke konkrete metoder og modeller som kan løse denne opgave i dag, hvorfor det blev klart for os at påtage os denne udviklingsopgave. For at kunne svar på disse spørgsmål har opgave i højgrad været at kunne modellere data og udvikle nye logistik og marked sammenhæng der kan beskrive pris, emissioner og omkostninger. Efter en segmentering af data af produkter der ønsker at sælges i Norge og data de beskriver indbyggers købsadfærd. Data om købsadfærd for nye kunder er ikke noget som er tilgængelig, hvorfor komparativ stude har været brugt samt vide om købekraft.
Endeligt er der arbejdet med redesign af logistik og transportnetværk med udgangspunkt i etablering af et nyt logistikhub centralt i Norden. Årsagen er, at maritime transportruter er ændret og nedlagt og andre er kommet til, hvorfor det har været nødvendigt for a være konkurrencedygtigt. Ved at flytte til en ny lokation og etablering af en ny logistikhub, blev det muligt at importere varer fra både Nord Amerika og Europa hvorfra hoved andelen af alle varer kommer fra eller via. Udfordring er dog stadig, at varer der importeres fra Nord Amerika skal stadig om mærkes til EU standard og krav, hvilket fordyrer varerne import/eksport, og operationen på logistikhubben. Selvom det logistiske redsign vil kunne opnå gode resultater, vil de ikke kunne kompensere for de ekstra transportomkostning der er blevet indført på de ruter der forsyner Norden.
Link til one-page: Digitalisering & effekter i den multimodale transportkæde. case virksomhed Arctic Group A/S
Læring og konklusion på dette arbejder kan relateres til resultaterne 4a og 4b på følgende måde:
De fleste virksomheder arbejder med en kombination af fuldt og delvis digitaliserede data og rutiner samt manuelle ditto. Mange processer kvæver manuelle beslutninger i form af prioriteringer, håndtering af afvigelser og planlægning, individuelle kompetencer etc. som vanskeligt kan automatiseres. Der er gennemført en række delprojekter inden for dette område, hvor formålet har været at undersøge hvilke data og funktioner det var økonomisk fordelagtigt at digitalisere yderligere.
En af projektvirksomhederne er igang med flere initiativer omkring digitalisering, herunder a) øget integration til kunder så de får det bedst mulige planlægningsgrundlag så tidligt som muligt i processen og b) opsamling af driftsinformation ved indlevering, lager, pakning og distributionen. Grundlaget bruges efterfølgende til forbedret planlægning og efterkalkulation og her kan en øget digitalisering forenkle nogle af processerne. Datagrundlaget er derfor analyseret og mulige forbedringer opsamlet, ligesom der er udviklet modeller til distribution af omkostninger og til planlægning af stykgods. Link til 1-pager om studiet.
Eksempelvis er planlægning af gods på paller forhodsvis simpelt at automatisere, mens stykgods kræver en 3d model fra kunden. Sidstnævnte er således mest interessant, men 3d modeller er sjældent til stede og derfor p.t. ikke mulig at automatisere i praksis, da automatisering kun kan gennemføres ved fuld indsigt. Da virksomheden transporterer en del stykgods blev der via et delprojekt udviklet en funktion der via tilgængelige data kunne estimere rumfanget af en ordre, således planæggerens arbejde blev bedre understøttet og risikoen for replanlægning minimeret.
I et andet delprojekt blev samtlige transporter analyseret, og her viste det sig at data ikke var homogene på tværs af markeder og kunder. Der var eks. afvigelser mellem godsinformation fra kunde til kunde, ligesom der var forskel på godsinformationerne afhængig af om godset var på vej til et EU eller et EØS marked. Variationerne havde ikke indfyldelse på den manuelle planlægning grundet planlæggernes erfaring, men det vanskeliggjorde analyser med henblik på at identificere mulige forbedringer ligesom det vanskeliggjorde en øget automatisering. Et eksempel på dette er manglende vægt på en forsendelse, som medfører en ekstra arbejdsgang på lageret og en forsinkelse for planlæggeren. Link til 1-pager om studiet.
Læring og konklusion på dette arbejde kan relateres til resultaterne 4a og 4b på følgende måde:
OBS ! Vores hjemmeside bruger cookies.
Hvis du klikker videre på siden, accepterer du vores brug af cookies. Vil du vide mere, klik her.